Händer konstiga saker...

Nu e det så att jag letat på nätet efter alla mina amerikanska polare från förr och en av dom Walter Mcbride från Los Angeles. Jag började ju på Santa Monica college år 2001 och bodde då först med min kära kusin Steffe på en båt i Marina Del Rey hamnen under 2 veckor..  han var så snäll och hjälpte mej så gott han kunde för att jag skulle komma till rätta där. Jag kunde ju redan LA ganska bra eftersom jag varit i där 2 ggr tidigare o bott o jobbat lite (1999+2000) ... så det var bra att ändå känns sej självständig. Steffe sa ofta det märks att du känner till hur det funkar här!
Jag o Steffe var ute o festade lite en kväll o då träffade vi på en polare till han på "Cantina sage brush" i Calabasas o gizza vem det var.. jo Walter.
Minns än  idag vilken respekt jag fick för den mannen för han var stor som ett hus, svart som natten och såg bossig ut men snygg som tusan.. hehe..
När kvällen närmade sig sitt slut följde hela gänget med: Lisa, Denise, Pyro (som var inneboende hos walter) Steffe o jag med hem till Winnetka (Gifford street ) där han bodde i ett superfint vitt hus. Redan tidigare på kvällen hade vi börjat diskutera så smått om han kanske hade ett rum ledigt till mig.. jag skulle ju börja skolan veckan därpå och det kändes lite lättare att bo i ett hus istället för på en båt. 
Walter snackade med mej och han var väldigt allvarlig när han sa : U don´t let any men inside the house!! Not under any circumstances!!  Han sa att jag kunde ta rummet o jag blev jätteglad..  tror att han redan blivit lite små intresserad av mej o där fanns ju någon sorts attraktion. Jag flyttade in veckan därpå och gjorde mej hemmastadd i mitt nya fina rum på ovanvåningen med eget badrum och med Walters master bedroom bredvid.
Pyro tog med mej ut o handlade massa hushållsvaror och han var så hjälpsam o gullig ända tills han fick reda på att Wally var lite förälskad i mig. En dag frågade Wally mej om jag vill följa med till Ventura county - Oxnard för att hälsa på hans sjuka bror Clarence som låg på sjukhus.. jag tyckte ju det var en ära att få följa med eftersom vi knappt kände varandra så vizzt vi begav oss iväg.. i bilen tände det till och plötsligt tog han min hand och började förklara hur han kände för mig.. sedan den dagen var vi tillsammans.
Det tog nog bara en vecka eller 2 o sedan hade jag flyttat in i hans rum istället.. men jag hade mitt gamla rum som studierum för visst behövde man lite privatliv och dessutom hade jag ju ett helt hus att springa runt i.
Vi hade en jättegosig hund också som hette Whoopie, hon var en korsning mellan siberian huskey och nån annan ras.. hon var dock alltid ute o ensam på bakgården stackaren.. 
Jag o Wally hittade på massor under tiden jag var i USA och det fanns knappt tid att plugga.. vi var alltid ute på äventyr och ute o träffade folk.. vi tyckte det var kul att vara i Venice beach och bara sitta på en bänk o skratta åt all galna människor som gick förbi.. (peoplewatching) Venice beachwalk är ett ställe för lunatics!! 
Vi hade våra spännande picknicks uppe i bergen eller på stranden... eller körde till andra städer.. San diego... Sea world... Magic mountain etc etc.. spelade biljard.. åkte mc varje söndag från 9-kvällstid och hade roliga stopp på vägen.. Var givetvis ute mycket på inneställena i La och han var den som introducerade mej för party tanten Mac Africa... hon hade hand om alla gästlistor me kändisar och visste exakt var allt hände. Innetanten nr 1 i Hollywood så åker ni dit på semester så försök hitta henne så lovar jag att ni kommer att ha kul!!
Jag o Wally hade väldigt roligt tillsammans men till slut blev det nästan fööör intensivt.. han överöste mej med presenter hela tiden och åkte iväg och köpte kläder o smycken som han överraskade mej med och det var ju jättesnällt av honom. Han kunde också vara en mycket bestämd man i vissa lägen o han brukade säga "Im a MAN" jaaa som om jag inte redan visste det då...  hahhhah skämt o sido.. humor hade han oxå och ibland skämtade vi o dummade oss så mycket att han både tjöt o grät av skratt!! :)
Jag var ju givetvis tacksam för allt han köpte och visste inte riktigt hur jag skulle visa min uppskattning.. blev fööör mycket av det goda till slut och jag började undra:  låg det något lurt bakom alla dessa pengar? Han jobbade ju på Santa Monica airport och sa att han var delägare.
Jag saknade jag min familj väldigt mycket och var lite deppig efter ett tag.. så brukar det ju bli när man bott utomlands en månad eller mer sägs det, man får hemlängtan o blir lite sentimental och den 11 september hände ju det fruktansvärda i World trade center.. terroristdådet.. så det skrämde ju livet av en o dom spärrade ju av vissa delar av LA... det var inget kul efter den händelsen o alla var deppiga.
Jag bodde o pluggade i LA från den 31 Juli - slutet på oktober då jag åkte tillbaka till Sverige och Walter trodde att jag skulle komma tillbaks. Jag blev erbjuden en mercedes cabbe om jag stannade kvar men det bet inte riktigt på mej.. Känslor är viktigare än materiella saker.. jag bar hans stora guldring i en kedja runt halsen och det hade jag gjort ett tag men han sa att den dagen jag kom tillbaka skulle vi gifta oss och då ville han ha ringen på sitt finger..
Vi hade telefon kontakt ofta hemma från Sweden och när det gått en tid beslutade jag mej för att inte komma tillbaka till varken LA eller till honom.. det var bara en intuition jag hade..  jag värderar min familj och mina vänner högst av allt. Rikedom och lyx blir trist efter ett tag om man inte själv e den rika så att säga. Man vet inte riktigt hur man ska återgälda den som ger... men han begärde aldrig något tillbaka, men jag hittade ju på överraskningar till honom oxå så klart!
Jag började även träffa Johan lite från o till igen.. hade ju aldrig riktigt kunnat glömma han och det visste Walter.
Så livet gick vidare här hemma och vi mer eller mindre tappade kontakten.
Ringde honom nån gång om året. Sist jag pratade med han var 2005 tror jag och då sa han att han hade varit jättesjuk och nära att dö, han hade ju diabetes och sedan hade han fått njursvikt eller vad det nu var o blev inlagd. Han berättade att nu var han på bättringsvägen och han var mycket starkare än innan och hade börjat träna igen eftersom han förlorat så många kilon.. han var en BIG MAN!! Jag hade inte pratat med honom på ett bra tag då och berättade för honom att min kusin Steffe hade dött i en olycka i Florida... han tyckte detta var jättehemskt och blev ledsen att höra det..
Igår började jag packa mina grejor här hos Johan och hittade då Walters guldring... bestämde mej att leta på intenet igen beslutsam att denna gången skulle jag hitta honom o bara se vad han pysslade med nuförtiden. För ett par år sen hade jag skrivit upp hans nya nummer fel på något sätt så det gick inte att komma fram, försökte med hans vän Pierre oxå men han hade inte hört något på jätte länge... iallfall så satt jag o letade och till slut hamnade jag på en artikel om någon kvinna som hette Janice som dött i bröstcancer år 2007. Det var en artikel om hennes liv och familj och när jag läst en bra stund hittade jag både Walter Mcbrides namn och hans bror Clarence i texten...
Det stod: Preceding her in death was her mother Edna Mae Mcbride and her brother Walter mcbride....... - jag trodde jag skulle tappa ögonen  när jag läste det, det betyder ju att mamman och Walter hade dött före henne... fy vad e detta?? Walter hade berättat för mej att hans mamma var död och hur mycket han saknade henne.. Så det stämde ju o han grät alltid när han tänkte på henne. Mina tankar snurrade runt o jag Jag tänkte nee det måste vara en annan Walter som dött. Man bli ju rättså chockad av att läsa sånt om någon man känner...
Sedan läste jag alla familjemedlemmarnas namn som fortfarande var i livet och där stod det Clarence Mcbride från Oxnard.. det var ju Wallys bror som vi hälsade på när han låg på sjukhus.
Jag tycker detta är såå olustigt och jag behöver verkligen ha svart på vitt om det nu e honom det står om
- .... Vad hände?
Det stod även namnen på den hära systerns barn och barnbarn och nu har jag fått kontakt med en av dom som heter Jeremy på facebook. han har bekräftat att hans grandma heter Janice och att hans uncle heter walter.. mer skrev han inte och att janice dog 2007... skrev ett mer ingående brev till han där jag berättade lite om hur jag o Walter kände varandra... så snart får jag reda på om det e han jag läste om i artikeln eller inte... hoppas inte...
har bara en bild på han o mej på denna datorn men vill visa er alla vem han var...


VERONICA AND WALTER IN THE LIMO
- VILL VETA SANNINGEN NUUUUUUUU... LEVER HAN ELLER INTE??

KRAMIZ

TYVÄRR MINA VÄNNER SÅ FICK JAG PRECIS VETA AV HANS SYSTERS BARNBARN ATT WALTER DOG FÖR ETT PAR ÅR SEDAN.. SKICKADE EN BILD PÅ WALTER OCH JEREMY KONSTATERADE ATT DET VAR HAN...
VET INTE HUR HAN DOG MEN DET VAR SORGLIGT ATT HÖRA..
JAG E LEDSEN WALLY OCH HOPPAS ATT DU FUNNIT FRID O RO I DEN ANDRA VÄRLEN. JAG HAR MÅNGA MINNEN MED DEJ - TACK FÖR TIDEN VI HADE WALTER....
REST IN PEACE MY AMERICAN FRIEND

Kommentarer
Postat av: Åsa

Hej!! vilken bra historia du har skrivit Vicke.. måste känns väldigt konstigt för dig... hemskt.. undrar vad som verkligen hände..

2008-11-19 @ 17:39:43
Postat av: Anonym

ja visste e det hemskt om det e såå... måste få reda på hur det ligger till.. kommer du ihåg vad jag berättade när vi var hos sanne.. hade rättså häftiga minnen med den mannen... hoppas han lever så kan vi åka o hälsa på han!! har uppdaterat lite igen o rättat endel... kommer mera efter hand.. hoppas allt e prima med dej.. nu ska jag läsa din blogg. kraaamiz

2008-11-19 @ 17:46:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0